<<Home

Kårsta

 

 

På våren 1957 köpte mina föräldrar en tomt, med en liten rödmålad stuga på,i Kårsta. Pappas dröm gick i uppfyllelse. En egen röd stuga med vita knutar. 1960 byggde vi en större stuga. Morfar prefabricerade huset i Karlskoga eftersom han var snickare. Delarna kom med långtradare. Och stort sett kom hela  släkten från Karlskoga med morfar och kusin Bengt-Åke i spetsen och hjälpte till att snickra ihop delarna. Kusin Bengt-Åke jobbade åt morfar på den tiden. Snickrandet pågick i ett par somrar.

 

 

 

Det var morsan och moster Dagmar som lagade mat och kokade kaffe åt alla byggjobbare.

 

 

 

Jag hade gott om kompisar på ”landet”. Vi lekte med allt från att fånga grodor, som vi hade i en liten damm, till att åka moppe och hänga nere vid station. Bland mina första kompisar i Kårsta var tvillingarna Pelle och Lasse. Vi hade en ”verkstad” tillsammans. Vi lagade grejer åt folk och tog betalt. Men när jag tänker efter var det nog inte mycket vi lagade egentligen. Det var en cykelpump en gång  minns jag. Jag behövde en gummiklubba tyckte jag, så jag önskade mej en i julklapp och fick en. Men vad jag skulle med den till vet jag fortfarande inte. Jag har den kvar än idag. Karlsson som hade kiosken, hade TV. På lördagskvällar var vi några stycken som knackade på hos Karlssons och frågade om vi kunde få komma in och se på TV. De var Robin Hood. Svart/vit TV naturligtvis. Varma sköna sommardagar och även gråmulna dagar var vi ett gäng som cyklade till Sparren för att bada. Var man i vattnet för länge satt man och skallrade tänder en lång stund efteråt. Saft och bullar fixade morsan. När släkt och vänner kom och hälsade på och vi skulle bada, promenerade vi upp till Bergsjön för att bada från ”klipporna” Sen blev det moppe. Fick en moppe när jag fyllde 15 år. Min morbrors gamla Fram. Mina föräldrar lät reparera den innan jag fick den. Vilken lycka!  Dom åren var jag tillsammans med en kompis som heter Jan Rasmussen. Han bodde i Språngtorpet och  hade en röd Push. Det blev även ett par sportlov i februari i Kårsta. Gunnar var med ett år. Då fick han en ”spark” i huvudet, sa han. Det vill säga, han ramlade av en sparkstötting och fick sittdynan i skallen. Gunnar var med mycket även på sommarhalvåret. Vi åkte ut mycket på helgerna. Vi gick i plugget på lördagar på den tiden. Vi frågade alltid vår slöjdlärare, som förövrigt bodde i samma hus som jag, om vi kunde får gå tidigare för att vi skulle med tåget från Östra Station. Vi fick alltid ledigt. Gunnar och jag har varit mycket själva på landet. Vi har bl.a. målat om i köket och tapetserat om i lillstugan.

 

 

 

 

 

 Kårstas historia >>>

Webbtidningen Kårsta Ekskogen >>>

Tågresa Östra Station- Kårsta >>>